lyckligastivarlden

Kunde inte somna inatt. Låg och fundera.. Imorse kollade jag igenom alla bilder från det man var liten. Vilka minnen. Tre små systrar. Den äldsta så söt och liten, den yngsta så glad och liten och sen den mellersta - jag som är störst av alla, mitt huvud ser ut som en basketboll. Vars gick det snett liksom?

Blir ledsen när jag tittar på bilderna. Så mycket man önskar inte skulle hänt. Jag borde varit mer perfekt som liten, lyckats bättre, ja varit bra så hade man blivit omtyckt och dom slapp vara så besviken på en...

Vi hade en träaktig toahållare i köket. Jag stod vid köksöppningen. Han var arg och jag sa något fel. 13 år gammal var jag, kring det. Hastigt flög den mot mig, jag hann ducka och swisch flög den förbi in i väggen bakom.. Hade jag inte stått där under fel tillfälle hade det inte hänt, hade jag bara hållt mig undan så hade han inte behövt bli arg och allt vore bättre.. Minns en gång när han slog mig i magen med knytnäven. Jag flög 1 meter bak rakt in i väggen. Fyfan vilken smäll, ont gjorde det och jag tappa andan. Han skratta och sa '' vad du är känslig''

Ibland vill jag bara skrika ur alla minnen, allt man tänker på men nej det är inte värt. Det enda det skadar är en själv.

Jag och min fina barndomsvän. Så mycket vi gått igenom och jag saknar henne.