lyckligastivarlden

Fascinerande över hur man kan styra hur mycket man kan skära sig själv, hur mycket det ska vara, hur ytligt det ska bli. Mina knivar är verkligen slöa. Man skulle haft en såg typ.. Paniken när man letar förgäves och man hittar bara en rakhyvel, så slö och man tar i så mycket för att det ska kännas. Kontrollen är helt mot en själv, ångesten riktat mot sig. Skulle vilja skära bort halva mina lår, bara kapa dom så man blir smal, smal och vacker!

Tung morgon, jävla samtal, jävlajävlajävla. Ångesten klibbar sig som klister på kroppen. Betong i halsen och jag önskar jag hade modet att ringa en bra person men nej.

så blek.
så äcklig.
så dåligt.
jävla rakhyvel.